.

Om ungefär 20 minuter ska vi försöka få in Sixten, min katt, i sin transportlåda. Den som han älskar sååå mycket, eller inte. Så det blir en kamp. Det är dags för hans årliga vaccination som man måste göra för att se till att han håller sig frisk. Jag brukar oftast åka med för att jag vill "hålla handen" och vara ett moraliskt stöd så att han inte tror att vi kommer överge honom. Han är min ögonsten! <3



Hursomhelst fungerar jag nog inte som ett vidare stöd eftersom jag är livrädd för sprutor och allt som har med dem att göra så jag vänder mig alltis bort och tittar gärna ut genom fönstret. Fast idag, ska jag ta mod till mig och våga titta. Jag vågade ju ganska nydligen ta första sprutan i trion mot livmoderhalscancer, så nu måste jag lära mig!

Nu blir det till att läsa de sista sidorna också. Har just tagit mig igenom "vår plats i universum". Ska hinna med fotosyntesen innan jag knallar iväg hade jag tänkt.

Take care!
Kram